Inför 2008

Att lämna något bakom sig och se fram emot något nytt, det är väl vad det handlar om. Liksom vända något ryggen, ta avstamp och blicka framåt. Never turn back, what so ever! Låter som en klyscha och det är det också. Och att börja vid nyår, är inte helt fel.

Att inte titta tillbaka, det kräver "en del". Det är lätt att vända sig om och suga åt sig av det goda som man genomlevt. Men för att få något "bättre", så tror jag man måste känna att man börjar om från noll. Det behöver inte vara några stora förändringar. Små, fast bara jag själv känner dom innifrån. Det som varit, det kan aldrig återskapas även om man många gånger tror det. Man kan aldrig ta ut en suffle ur ugnen, stoppa in den igen och fortsätta att grädda den (J. Lennon ang att starta om The Beatles). Det ligger naturligtvis en hel del i det. Det blir aldrig samma - det blir aldrig som det var. Lika bra att "move on".

Allting förändras - vänskap, du själv, andra osv. Dom du drogs med "igår", finns inte kvar idag. Hur du än bär dig åt. Det blir ett krystat sätt att umgås - om ni mot all förmodan möts. Att acceptera sitt "utanförskap" är en del i processen. Något pågående. Allt förändras - ni - dom - jag. Folk måste få ha sin sfär, och det får man lära sig att förstå. Givetvis inte lätt, men tiden "läker". Får du inte leka i sandlådan med dina vänner idag? - So what? Skit i det.

Att peppa sig själv är en bra metod. Det finns stunder här i livet som gör dig stark - och som får dig att lära dig saker. Du blir kallare - råare. Men du mår bättre själv. Rensar bort. Du har förmodligen blivit "hunsad" genom åren, och accepterat både det ena och andra. Allt för att du vill att ditt liv ska kännas mer komplett. Vad har det gett dig? Besvikelse? Tja. Men du har blivit starkare för varje gång du känt dig "utnyttjad" p.g.a. din godhet och önskan om att få ett lyckligt liv.

Du har ofta hört klagomål från dina vänner om att dom inte är tillfreds i sina liv. Vad gör dom? Jo, dom fortsätter år efter år att leva kvar som dom alltid gjort. Fast dom, och Du, vet att det finns bättre alternativ. Vad handlar det om? Vet ej!

Att med tillförsikt se framåt, KAN vara lika med att inte titta tillbaka. Och det är det jag tänker göra under kommande år. Med nyfikenhet och livsglädje. Vad ni än säger! Jag bryr mig inte. Jag behagar gå min egen väg!

Gott Nytt År på MIG SJÄLV!!!

Det var inte många gånger jag skrattade i år - men EN gång i december, så lyckades min kära arbetskollega (som jag tillbringade 125 nätter med under 2007) med det omöjliga. Hon är ganska lång och ranglig, och inte den mest graciösa här på jorden. Tvärtom.
Vi hade under några vaknätter börjat baka. Frallor, lussebullar, kanelbullar o knäck. En natt - strax före lucia så hade vi lovat morgonpersonalen nybakta lussebullar. Dom senaste baken hade väl gått "sådär". Men nu skulle dom få se på andra bullar.
Redan vid starten, kl 02.00 så såg vi att den speciella jästen hon köpt var knepig. Den växte å va blöt, i våran assistent som snurrade på. Vi var båda otroligt trötta å fnissiga och skrattade till när degen kröp ur bunken.
Där står min resliga kollega med en ful kockmössa på sne. Och skrattar.
- Fan vicka proffs vi e du! Deg över allt, å vi som skulle göra det så bra, sa jag skrattande.
I samma veva så står hon lutande över assistenten och asgarvar. Och jag vet vad hon gör när hon skrattar: Släpper sig!
Haha...prutt...ojdå...hahaha..prutt...näää...hahaha...prutt-prutt...! Hon vänder sig om och går iväg, skrattande och fisande och beklagar sig:
- Nä nu skäms jag...prutt...ojoj...
Jag ligger nu på golvet i spasmiska kramper. Ett förlösande skratt - som satt långt inne.

Tack Annika! Och Gott Nytt År!
(saknar dig)

Två ansikten

Läser i en intervju att Anja Pärson pratar om att hon har "två ansikten". Ett, som hon plockar fram när det rör hennes idrottsutövande. En ganska självsäker, trygg och proffisionell fasad. Där vet hon vad hon ska säja. Där hon i media kan analysera sitt senaste åk, träning osv. Men hon beskriver att hon ofta levt i en kokong, där hon i långa perioder bara umgåtts med likasinnade och mycket prat har kretsat runt hennes idrottskarriär, skidåkning i allmänhet etc. Men det finns en annan sida, ett annat ansikte. Ett inte lika säkert, när man t.ex. vid middagar börjar prata politik och hon inte vet vad hon ska säja. Då kan hon inte plocka fram sitt proffsiga media-ansikte. Just det där förstår jag. Hon, liksom många andra kändisar är otroligt tränade att säja rätt, vara pålästa och visa sej självsäkra inför TV/Radio, att det nästan låter som om dom läser utantill från ett manus. Något som Herr Stenmark inte gjorde, på sin tid. Han bara stog där, och visste knappt vad han skulle säga. Kanske var likabra det.

1981

När dotera flyttade hemifrån 2002, så hjälpte jag till med lite transport. Under kvällen stötte jag på hennes mamma + familj, som kom med lite grejer. Mamman berättade att hon hittat ett kort på mig som hon tagit. Det är från våran andra lägenhet och i den föddes vår dotter (ja fast på KK). Jag skymtar videobandspelaren i den förskräckliga IKEA-bokhyllan. Den hyrde vi på Granada TV på Kungsgatan. Senare hyrde vi även en videokamera, som vi spelade in en hel del vansinnigheter med. Kul var det. Kommer ihåg att under graviditeten så hade min tjej slutat att röka, men inte jag. Jag var förpassad till balkongen (klok kvinna faktiskt). Minns att jag stog där ute i kylan och tittade in när hon gick fram o tillbaka. Jag kommer ihåg att jag tänkte ungefär:
- Detta är "mitt"....detta är "mitt".......jag ska snart bli pappa! Hur hamnade jag här?

Iallafall så konstaterar jag att jag ser ut som en liten skitunge på bilden. 22 år och snart stolt pappa. Tycker jag ser ut som 15.

Ett självändamål?

När man vill framföra egen musik, då handlar det väl om att uttrycka sig och exponera sig? Men om du byter ordet "egen" till "andras" musik vad finns kvar? Jo, att exponera sig. Att få utlopp för sitt behov av uppmärksamhet. Bli bekräftad - och att under 1-2 timmar få sin del av att vara i centrum. Man ÄR någon.
Jag har själv, under nästan sex års tid spelat covers. Jag hade iofs en blygsammare position som trum-schlagare i bandet. Har inte det behovet av att ha strålkastarna riktade mot mig i 3 ggr 45 minuter. Men jag iaktog. Jag såg vilka som ville synas. Jag såg att det kom nya medlemmar, som också ville synas. Som också ville "fronta". Som tog plats. Konkurrerade. Som blev tillsagda att ta ett steg tillbaka, jämte mig. Och som inte nöjde sig med det utan lämnade. Startade eget, för att åter hitta sin plats som självutnämnd kung. I centrum.
Förstår att vissa har ett starkt behov av att bli bekräftade. Om inte varje dag, så iallafall ett par gånger i månaden. Glädjen över att få glädja andra, den kan jag förstå. Men var går gränsen för att det kan bli ett självändamål? Ett behov? Vem har roligast i stunden - dom på scenen eller dom nedanför?
Räcker det inte att få daglig uppmärksamhet från familjen? Inte för alla. Vissa har ett större behov och att få exponera sig under ett par timmar varannan vecka på en krog, ger tillfredsställelse.
Jag pratar inte om skriva eget material och viljan att framföra det. I det läget så har man något att säja, kanske ett budskap man vill sprida och resultatet visar sig från publiken. Dom ljuger inte. Men i fall där man "tar" andras musik, tar man bara det göttaste. Positiv respons från publik (förhoppningsvis).
När jag var liten, så gjorde jag som säkert många andra. Hängde ner den stora hallspegeln och ställde på golvet. Satte på en skiva och lekte stjärna. Idag har en del fortsatt och bytt ut hallspegeln mot en festpublik på krogen. Utvecklingen har gått framåt...

"joint me"?

Får inte så många mail egentligen. Och absolut inte i min hotmail, så detta erbjudande verkade ju lovande. Men vaddå, "joint me".....naee!

Stor och liten

Dessa två herrar startade leksaksbutikerna STOR & LITEN. Nej, inte så illa. Bara en komisk bild av basisten och trummisen (jag) i coverbandet Mighty Mess. Bilden är tagen av hans dåvarande flickvän då vi var på skogspromenad och tillika spelade i Sälen, april 1999. (klickbar bild)

1979

Den första lägenheten med sambo. En trevlig 2:a på nummer 23. Kort men intensivt. Och i all hast. Inflyttning juli, utflyttning december. Jag var 20, hon kanske 16. Minns vagt hur min sambo såg ut. Finns inga bilder. Kommer ihåg att vi hade en enorm bur med flera undulater som jag köpte (undrar vad dom tog vägen?) Minns åxå att jag att jag ställde upp mitt trumset i vardagsrummet (under tiden nån flytt mellan replokaler). Hade spelat in gitarr och sång på min gamla rullbandare, och skulle testa med lite "trumpålägg", senare på kvällen. Svagt, svagt spelade jag - med slutna hörlurar på mej. Men när jag till slut var klar med alla låtar (körde dom i ett svep) så tog jag av mej lurarna och insåg att de blev hårdare än jag trott. Å hon låg å sov.....! Inspelningen har jag kvar ;-) Men i december så flyttade vi isär och gjorde slut och i januari 1980 så ryckte jag in som malaj! Som en fri man....

Negerboll?

När min dotter var liten så var hon hos sin pappa ibland. En kväll ville hon baka eller nåt. Jag kom med förslaget att vi kunde göra negerbollar. Hon svarade:
- Man ska inte säja negerbollar, pappa. Mamma säger att man ska säja "afrikanska småkakor".....

För övrigt är hennes mamma en mycket vacker kvinna, vars biologiska pappa kommer ifrån Bali.....

Huvudhår

Fyra generationer står och läser på en gravsten. En momor, ett barnbarn och ett barnbarnsbarn. Att bära tofs blir aldrig omodernt. Det går igenom i alla led. Utom i 2:a generationen, hon bar aldrig tofs, mig veterligen. Men allt går i cykler - allt kommer igen. Tofsen är knuten - cirkeln är sluten...

Ansiktshår

Det finns dom som påstår att man ser äldre ut, om man odlar hår i ansiktet. Oftast har väl det sin naturliga förklaring...

På språng...!

Lite mera bus...

Några sista "busbilder" i den lägenheten, från sommaren 1983.

Hösten 2007

Den 13:e oktober 1983, var en torsdag. Idag var det en lördag. Vad jag gjorde då, minns jag ju inte. Förmodligen tränade på kvällen, för helgen 15-16 oktober så gjorde vi en studioinspelning i Mölndal. Men iallafall, jag tog mej en tur tillbaka till området. Ställde bilen en bit ifrån och vandrade upp. En skön höstdag idag, löven hänger fortfarande kvar och jag minns vädret som samma som när vi/jag bodde här. För 24 år sedan....! Och ingenting är förändrat, allt är sig likt.

It was 24 years ago

För drygt 24 år sedan tog jag färgbilderna i övre collaget. Utsikt från vardagsrummet i den sista av lägenheter, där jag levde som sambo. Ser ut att vara sommar och förmodligen en regnig dag i juli/aug -83. Dom vita bostadshusen framför vårt fönster, rev Poseidon 4-5 år senare, och gjorde om till radhus. I september så delade vi på oss och min sambo flyttade. Jag bodde kvar i tre månader (uppsägningstiden), sen flyttade jag också. Detta var sista lägenheten där jag inte bodde själv. Jag sökte på lägenheter på just den gatan (inte för att flytta dit!) och hittade den lilla vita kartbilden. Fast spegelvänd. Vände på den och vips, där var den "gamla lägenheten" igen.

Hrm...!

Det är nystädat åxå....! Hallå? Ho-ho? Erbjudandet gäller ett tag till....hallå? Haalllååå...!

Öh?

Ok....!

Är du intresserad?

Lägg då din intresseanmälan som en kommentar.

....som bonus

är innehavaren även berättigad, att vid vilket tillfälle som helst, få lägenheten omtapetserad och ommålad i samtliga rum och där givetvis DINA önskemål, som inneboende, prioriteras högst.

Dagens erbjudande

"Man söker quinna" - är ett förlegat och alldeles för gammalmodigt tänkande. Nu är det 2007, så vi kör med raka puckar så klart! Därför går vi nu ut med detta erbjudande - som du inte får missa!
Vill du bo i en trivsam 2:a i hjärtat av den charmiga stadsdelen Majorna? Nära till affär och kommunikationer! Promenadavstånd till Slottskogen tillika havet! Själva lägenheten, som är på 53 kvm, inbegriper ett rejält tilltaget källarutrymme, badkar och en pitoresk uteplats belägen vid Allmänna vägen. Perfekt för sommargrillningen!!!! En pizzeria finnes rakt över gatan och även en servicebutik som öppethåller till kl 23.00, alla dagar. Vidare ingår en stor tvättstuga belagd på gården, där du lätt får tvättider (pga att många i huset går för egen maskin). Gården är förövrigt småbarnsvänlig och det finns en förskola angränsande. Mera finnes en stor kyl och frys, 3 garderober, en trevlig medelålders man med VW Polo -98 och tillhörande garage, torkställning i badrum, en microvågsugn, surroundanläggning 5.1 etc etc. Givetvis inbegriper hela paketet Internetuppkoppling 24 mb och c:a 40 TV kanaler genom ComHem.
Lägenheten som för övrigt är fullt möblerad, är i dom "nyare, modernare" husen, som byggdes c:a 1987. Passa på!

Dumma djur

Man säjer att många djur kan vara kloka. Tja, kanske på sitt sätt. Och allt är ju relativt. Om denna älgen haft någon form av tankeverksamhet, så hade han valt en annan grind att hoppa över. Eller inte hoppat alls. Att få 5-6 spjut i sig, betyder att man dör. Detta makabra självmord utspelade sig på en tomt mellan Landvetter och Jonsered. Bläää!

Hem(sk)sida

Det är inte alltid så lätt att "få till" det. Speciellt om man inte kan. Har helt enkelt varken kunskap eller anlag för det. Tänker på hemsidan. Säkert motbjudande i mångas ögon. OCH öron. Iallafall för dom som råkar besöka den. Och visst, vacker är den då rakt inte. Lär inte få något pris för fantastisk design eller layout. Men den fyller en funktion, för mig. Är den tråkig och ointressant??? Jamen, så surfa vidare då, för f*n! Eller gör nåt själv!

4 skärmdumpar från Dirt...

Skitkul!

Colin McRae kom med sin nya rallytsimulator, Dirt nu juli. Laddade ner en demo av spelet. Otroligt krävande för datorn, men välgjort och snyggt. Och kul. Mysigt att köra på fyllan (rekommenderas), men avåkningarna ökar dramatiskt.

På öppet vatten

Simulatorer kan vara skojiga. Har installerat SHIPSIM 2008. Har inte fördjupat mig i det så mycket, men kul att leka lite med. Grym grafik, faktiskt. Här e några skärmdumpar från igårkväll ;-)

Antikviteter

Två tjugo år gamla antikviteter säljes till högstbjudande. OBS! T-shirten är av märket FRUIT OF THE LOOM, och inte använd sen den tvättades 1995.

Live

En av dom fräckaste livebilder jag hitintills hittat på nätet. Jag riktigt känner trycket i den fullpackade lokalen. Någon i bandet gör/säger något (oväntat?) och alla blickar dras till honom. I väntan på att nästa låt av Bryan ska dra igång. (klicka för förstoring)

....med Era respektive!

En hypotetisk fråga! Javisst är det det, men ändå. För man har väl hört talas om "spelar-fruar" och "flickvännerna". Lagspelarnas "respektive". Låt säga att man själv skulle råka infinna sig i ett lagspel, säg fotboll. Är det kutym att man skall ha en flickvän då? För X antal år sedan såg jag en stor bild i ett mittuppslag i en dagstidning, där hela herrlandslaget i fotboll stod och poserade på en plan. PLUS deras respektive. Rubriken löd nåt i stil med att "familjerna skulle få följa med på turne´n" - och alla såg glada ut. ALLA - hade en "respektive" vid sin sida. Stackars den saten som inte hade nån. Hade han platsat i laget, tro?
För några år sedan var det tre ishockeyspelare som lockat med sig en brud upp på hotellrummet och "utnyttjat". Hon anklagade sedan dom för våldtäkt (men det kan jag inte kommentera eftersom jag inte var där). Men jag diskuterade detta med en kvinnlig bekant efteråt. Hon sa:
- Det är väl hemskt!
- Ja det klart det är, svarade jag.
- Ja, för deras familjer, menar jag. Och pinsamt.
- Men du vet väl inte vilka dom här tre spelarna är?
- Nej, har ingen aning!
- Dom kanske inte har några familjer!
- Äsch - det är klart dom har, fattar du väl, svara hon.
- Öh...jasså?

Man går o går o går o.......

Undrar hur ofta man är tvungen att måla nya streck på övergångsstället vid Abbey Road? Borde vara rejält slitage - av fotgängarna alltså.

Fula vykort

Sajten http://www.gamlavykort.nu/ samlar på sig vykort från alla möjliga ställen, och har även då en länk till "fula & märkliga" sådana. Här ett litet kollage på bl.a. krematoriet i Norrköping, fula barn som bråkar, en folktom badstrand, ett skjutfält, elekriska stolen i Sing-Sing, dolt motiv från Gnesta, folkpark i Katrineholm (skog), 2 barn leker med en död fisk etc...(klicka för full storlek)

Träslag

Ikväll njöt jag av Porcupine Tree, som spelte i Trädgårn (var annars?) Tajt, tungt, tufft & tryck!

Diana

Jag minns min Diana. Min plastiga kamera jag hade i början av 70-talet. Idag är den visst kultstämplad. Tror knappt jag har kvar den. Fast några svartvita bilder har den lyckats spara till eftervärlden (på kompisarna bl.a. i fotbollslaget....hehe).

Stöttande turister

Härom sistens så googlade jag lite bildsök på "lutande tornet i Pisa". Förbluffande många turistbilder - där man gör ett tappert försök att hålla tornet upprätt. Kan tänka mig att övergångsstället vid Abbey Road, London (jag har själv gått fram och tillbaka där) har lika många galna besökare.

Kungen levererade!

Majestätiskt stod den i ett hörne av vårt storarum. Jag minns hur den doftade, och jag minns challusiluckorna man drog för, och hur dom ibland kärvade. Minns kanalväljaren man snurrade på som satt på sidan. Fast vi hade bara en kanal. Och så började sändningarna på eftermiddagarna eller kvällar. Fast ibland kommer jag ihåg att jag såg undervisningsprogram som gick på dagen.
Den hette Monark - och den levererade kungligt. Senare köpte vi en ny TV - och fick då en kanal till, fast man fick köpa till en TV-2 antenn. Färgteven köpte vi 74-75, fast Monarken minns jag bäst. Det var "tv:n"! Minns svagt mordet på Kennedy, 1963. Jag var 4½ år och kommer ihåg att teven var påslagen mitt på dagen - och att min mamma förklarade varför.
- Någon hade blivit skjuten, och mördaren hade man fångat i en lagerbyggnad någonstans.

På en gren...

Jag ville gärna ha ett husdjur när jag var liten. Tjatade om att få en hund, men nix. Aquvarium fick jag. Ingen lampa, ingen pump. Knappt växter. Jag fick iallafall köpa det av en kompis. 30 guppy, som man med viss ansträngning kunde urskiljas där i mörkret. Efter nåt år så fick vi undulaten Klara från min faster. Sedan efter lite tjat, så fick jag köpa en hane till henne. Och ett häckningsbo. Och efter ett tag så hade vi 9 undulater hemma. Jag älskade att rita (och fick alltid höra att jag hade talang), och hittade för ett tag sedan en liten teckning jag suttit och gjort utav Tjatte (hanen vi köpte). Ser att jag bara är 13 år. Av vinkeln att dömma - så har nog fågeln ändrat ställning lite ;-)

Summer of -70

Jag tittar ut genom mitt fönster och konstaterar att det regnat alltför länge. Behövs det mer vattning, nu? Mina barndoms somrar var som på bilden. Jag som 11-åring, har med vår Kodak Instamatic, fångat mor vid diskbaljan, under blå himmel och ljumma vindar. Var somrarna somrigare och vintrarna vintrigare förr?

Några ramlösa, tack!

Tänk vad bilder kan få en att minnas. Tavlor t.ex. Tavlorna ovan har alla en historia. Dom har hängt i vårt barndomshem och hos våra morföräldrar i Norrland. Tavlan längst upp till höger, den gillade min morfar så mycket, så han målade av den - och faktiskt med bra resultat. Enda felet han lyckades med, var att ena "skackeln" hamnade på insidan, alltså under hästen. Så det kan gå....!

Var e solona?

Jag undrar ibland vad alla gitarrsolon har tagit vägen. Och var alla sologitarrister håller hus. Det sista vettiga gitarrsolot jag upplevde på MTV, det var Kee Marcello i en Europevideo. Rock the night. Och det lär ha varit 1990-91. Ett antal år sedan med andra ord. Idag finns råa, tunga & härliga komp med distgitarrer, så man kan spy av det. T.ex. som bakgrundsljud till fräcka reportage där man bygger motorcyklar eller åker bräda eller vad som helst. Men ett fett solo - det verkar det som ingen är intresserad av att lägga. Solon är i dagens musik något onödigt och tråkigt (om det inte handlar om solosång förståss, då kan man hålla på i timmar med att weila). Synd tycker jag, för trummor, bas o kompgitarrer - DET har man lyckats med. Gitarriffen e många gånger både varierande å fräcka. Men att vänta på ett gött litet solo, det verkar vara lönlöst. Tyvärr!

Mera flin...!

Och vad har vi här för trevligheter? Jo, titta!!! Ännu mera av fånigt flinande artister. "Perfekta" bilder för att dom visar sitt naturliga leende! Artister är ju också människor...har ni tänkt på det??? (klicka på bilden för förstoring)

Peter Pop & the Helicopters

Allt har sin början. Peter Pop & the Helicopters. 2 killar spelar in en singel, och efter det så bildas en grupp. Som slår. Singeln kom 1979 och innehåller AFTER SCHOOL/KEEP ME SATISFIED. Båda låtarna är som förväntat ganska tama - det låter givetvis "Gessle". Han hade/har framtiden i en liten ask. Själv har jag singeln i en låda i källaren (förmodligen han med). Såg på en sajt att den var värderad till mellan 681-1199 kr. Kanske bäst att jag går ner å kollar så att den ligger kvar. Åsså har jag LP:n MODERNA TIDER åxå, fast den har alla medlemmarna i Gyllene Tider klottrat på! Kladdat ner baksidan med sina namn. Trist :-(

Flinande rockpoeter

Här är dom. Dom flinande rockpoeterna. Klicka på bilden för förstoring. Ett collage jag gjort och ett urval av några pressbilder, LP omslag och notböcker. Hur många fler finns det? Förmodligen lika många som antal rock/vispoeter. Scenariot är det samma: Man sitter i en proffsig studio för att plåta skivkonvolut. Efter 896 bilder, så händer det! Man skrattar till, man flinar, men petar sig i ögat, drar i håret, fnissar, skyler munnen, döljer hela ansiktet.....DÄR HAR VI BILDEN!!!! Naturligt och bra!!!
Mats Ronander leder nog den svenska ligan, tätt följd av Magnus Lindberg, Lasse Lindbom, Peter Lemarc och Ola Magnell. Sen har vi Bruce, Bob, Bryan, Neil & Rod. Keep on flining!

Sänt meddelande

Jag har ofta retat mej på varför man under menyn MEDDELANDEN, ska kunna se sina SKICKADE MEDDELANDEN. Man måste gå dit och "tömma", efter ett tag. Hade man den funktionen på sina tidigare mobiltelefoner? Nej. Man skickade helt enkelt sitt sms - och tog emot ett svar. Idag är det tyvärr inte så, kanske är det därför som den funktionen finns. Hur många gånger har jag inte gått in och kollat om mitt sms verkligen skickades i förra veckan? Jo, det gick iväg. "Koonnnsssttigggt!!!"

Lite tidigt, kanske???

...men bättre sent än aldrig. Two buddies önskar trevlig midsommar! Klicka på bilden för att få den större, högerklicka för att spara ner den och använd den sedan som en vacker skrivbordsbild!

Flipperkula

Som OUTSIDER och KOMPIS, kan man ofta känna sig lite rotlös. Att jämföra med en flipperspelskula, är inte helt taget ur luften. Ledighetsdagar går ibland ut på att fara fram och tillbaka mellan KOMPISAR, VÄNNER och KAMRATER. Man har ju sin bostad dit man tryggt återvänder när besöket är tillända, för intag av proviant, sömn och annan stimulans. Sedan är det liksom dags för en ny "social-turne´", nästa dag.

Båten kom - Eder KOMPIS drog

Vaknade upp och kände att jag ville tillägna dagen åt mig själv. Alltså inga "tjötrövar" eller "sladdertackor" i min närhet, tack. Tänkte klättra upp på ett berg och fotografera träbåten från Kina, som skulle anlända idag. Tittade ut och såg lämmeltåg och cykelströmmar ner mot hamnen, och förstod att detta var inget för en 1,69 (m.ö.h.) kort liten fjant som mig. For iväg ner till havet (Bua) istället och det enda som jag tillät fylla mina öron, fanns där. Alltså måsskri, havsbris i örat, plaskande barn, någon motorbåt och havsvågor som slog mot klipporna. Allt på ett behagligt avstånd. Tack så mycket!

Dessa dagar....

...kan heta "heta". Dom andra kan vi kalla "kalla". Hej mina VÄNNER! Svettigt ute, va? Inne också? Jag och en KOMPIS låg ett par timmar på en klippa vid havet igår. Spejade runt lite och fann då min plats dit jag skulle vilja flytta!

The KOMPIS

Nytt namn på samma blogg fr.om. 070603. "KOMPIS" passar bra på undertecknad bloggare. Happy blogging!

Snygghet

En del var fula då - men blivit vackra idag. En del var fula då - och är fulare idag.